Hundutställning 220529
Stressigt!
Att försöka tygla en stressad jakthund bland ett hundratal andra gläfsande, skällande och morrande jakthundar är inte lätt.
Ordet lätt har inte med den situationen att göra överhuvudtaget. Många av hundarna var så uppjagade att det rann rent av vitskum ur käften på dem. Alexi var inte riktigt så illa däran, men om jag inte gått på korta skogspromenader med den emellanåt då möjligheten gavs så vete tusan hur det hade gått.
Här har Alexi fått för sig att den ska ta en titt på det som händer dääärborta....
Puh.
Det värsta är att hunden är rätt uppmärksam på husse och hans sinnestämning också. Blir man stressad själv så jagar hunden upp sig än värre.
Knepet är att hålla sig kolugn i all kakofoni.
Just det - inte lätt.
Små korvbitar som husse gömt i fickan fungerar någorlunda bra som avledningsmanöver. I alla fall i några sekunder tills hunden får syn på nåt som är värt att skälla på lite.
#¤#"#"#¤%!&%(/&¤!!!
Här tar domaren en titt på Alexi som för tillfället står med alla ben på backen.
En moment i bedömningen är att mäta mankhöjd och kolla på tandgarnityret på hundrackarn.
Domaren var hemskt erfaren och orädd så den biten gick att genomföra utan blodvite. Men en stressad finskspets har lätt att ta till tänderna så jag misstänker att domaren har fått göra bekantskap med en och annan hörntand under sina dar i utställningarna.
Alexi godtog de närgångna undersökningarna med relativt tamt motstånd. Och bet varken mig eller domaren ...
En vinst i sig.
Alexi fick betyget "good" som egentligen inte betyder mer än att den uppfyller standarden för rasen. Domaren tyckte att den var lite väl lurvig, saknade ett par mellantänder i överkäken och hade för mörk underkäke.
Snacka om att jag blev imponerad av domaren. Den långlurviga pälsen var förstås lätt att upptäcka för Alexi hade inte bytt till sommarpäls än som alla de andra hundar hade. Men att domaren kunde se att det saknades tänder hade jag ingen aning om.
De kan tydligen komma fram senare (eller inte alls) på vissa hundar.
Nåväl - nu har vi provat att gå på en utställning i alla fall. Utan att göra bort oss alltförmycket.
Systern till Alexi från samma kull har vunnit två utställningar redan.
Men kvinnor brukar ju för det mesta var sötare än vi män ...
Det som jag la märke på var att Alexi skulle räckt till att tillverka två av de andra juniorer i samma grupp. Den är hemskt mycket större än de flesta.
Och växer än.
220529 lasse
