Umgransele 140425
Säsongens sista pimpeltur
Isarna var inte fina
Genom att borra ett hål efter vartannan meter tordes vi gå ut en bit på isen. Både Patrik och jag förstod att fisken nog skulle följa iskanten, men därute var isen redan så svag att den böjde sig under våra fötter.
Därifrån till årets första simtur är det inte speciellt långt.
Närmare land var isen relativt stabil. Fast ju längre dagen led desto närmare land fick vi ta oss.
Det fanns gott om fisk på platsen, men det var mest fråga om småöringar och harrar. De högg relativt oblygt på myshkorna. Regnbågarna däremot var väldigt stressade och försiktiga.
Det är faktiskt lite ovanligt. Det brukar vara öringar som är skygga och inte regnbågarna. Nu var det tvärtom.
Först lite senare på eftermiddagen lyckades vi lura upp ett par stycken med små svarta myshkor.
Det var ganska tydligt att regnbågarna inte tordes komma fram så länge solen var uppe. Först vid skymningen fick vi vara med om en kort huggperiod så att vi nästan kunde fylla kvoten på 5 fiskar var. Den största firren låg på kanske 2,5 kg och resten av bågarna i vikter mellan 1-1,5 kg.
Inga märkvärdiga firrar, men de kämpade riktigt bra.
Då huggperioden för regnbågarna var över fylldes området med mört som nappade på allt man sänkte ner i pimpelhålet.
Därmed var pimpelsäsongen över. Om ett par veckor blir det en tur till Norge för lite torsk- och hälleflundrafiske.
Få se hur det går.
Sedan var det detta med wobblersnideriet.
Det går både bra och dåligt.
Kanske mest dåligt. Eller bra. Lite beronde på hur man ser på det hela.
I förrgår fick jag äntligen klar första omgången med Speedylöja. De blev riktigt lätta och fina. Genom att jag skaffat mig lite maskiner och andra hjälpmedel så blev lackarbeten finare än förut.
Glatt tog jag mig till kajen för att trimma in gången på dem.
Den första wobblern simmade med en väldigt tät darr direkt innan jag ens börjat trimma in den.
Lovande!
Men efter ett tag fick jag konstatera att oavsett hur mycket jag än försökte att trimma in den så fick jag inte fram den gången som jag vill få ut av Speedyn.
Märkligt.
Jag tog fram nästa wobbler.
Och den betedde sig precis likadant. Likaså den tredje. Och den fjärde.
Med lite mild våld och en massa besvär fick jag några att simma hyfsat fint, men långtifrån så bra som Speedyn brukar.
Perkele!
Väl hemma satte jag mig ner och försökte lista ut vad det hela sitter i. Det var inte alldeles enkelt att förstå för wobblerskropparna, nosskedarna, kroköglorna, underbehandlingen och allt annat var exakt lika som förut. Jag har ju inte ändrat på någonting alls ...
Och då kom jag på att jag ändrat en liten och helt obetydlig detalj i ihopsättningen.
Då jag började jämföra några äldre välfiskande wobblers med den nya serien Speedy så såg jag skillnaden och förstod samtidigt varför gången på Speedyn har varierat så väldigt mycket fast jag varit så noggrann med att göra dem lika.
Heureka!
Förmodligen kommer jag inte bara att få jämnare kvalité härefter utan jag kan nog få Speedyn att simma ytterligare snäppet värre.
Jag är medvetet lite luddig om detaljerna - det här är inget som jag kommer att dela med mig. Alltså - det är fråga om yrkeshemligheter...
Nu måste jag göra en liten testserie för att slå fast hur jag kommer att bygga Speedyn i fortsättningen.
Håll tummarna!
På måndag hämtar jag en maskin som jag köpt i Finland som gör att jag kan automatisera vissa delar av wobblerbygget.
Spännande tider!
Men nu är läget sådant att det kommer att dröja ett tag innan jag kan leverera några wobblers. Jag vill inte sälja wobblers av den senaste serien oavsett hur vackra de än är. Det är gången som är det väsentliga med en bra wobbler.
Och dåliga wobblers säljer jag inte. Det lämnar jag åt andra.
Ett tips till er som längtar efter wobblers för havsöringsfisket!
Jag har tillverkat en liten serie wobblers av en föregångare till Speedyn. De går något djupare än Speedyn och är kanske inte riktigt lika ettriga i rörelserna, men fisk fångar de.
Det lovar jag.
De finns att köpa på Blixt Sport i Umeå där jag ska jobba igen från början på juni.
140517
Lasse
